Tots bots cloth dipers

In Sweden it seems hardly any one uses cloth dipers. As one of my big ongoing freakouts currently is that humans are destroying the planet I have been scrambling to figure out what one can do. Most are big projects I will need to think, research and work on. This was one of my first. Throwing out dipers constantly is not good for the environment. They get burned and the materials in them are destroyed and greenhouse gases are released. Solution: Cloth dipers.

I figured this was really good. Good for the economy, good for the planet, supposedly makes getting babies used to toiletts easier and I read somewhere it even leads to less diperrash (not that baby J has any). Also I had it as a kid so I figured it was in keeping with the traditional old style of raising kids. And as there is a increase of mental health issues for children (and adults) going traditional feels good. Yay 50's house wife.  So how was it really?

Now lets start with the obvious. I cheated. I did not get the complicated, cheap, difficult to tie ones I had used as a kid. I got the expensive, velcro, all in one (I also tried some with a base unit and wrapper), fancy patteren Tots Bots dipers. How do they work? Well on the plus side there have been no leaks (which actually happened with the disposable ones even though we bough the good kind there too). They are easy to put on and the material does look nice. Baby J does not seem to mind them at all (nor did he mind disposables). No diper rash or similar has appeared.

All in one type

wrapper for baseunit. Here demonstrating how you can adjust size.

Baby J in base unit

Baby J in base unit and wrapper

The downsides? Firstly they are bigger. This means clothing has changed. Babies clothes need to accomodate more in the behind region. As baby J tends to run towards the warm side he is happy only wearing diper though. I often just put little t-shirts on when we are indoors.

The big anoyance with them though is the cleaning. This requires more thought and effort then I had thought. Right now I am redesigning my future laundryroom to plan for the dipers which in itself is an indicator on how complicated this is. First you need somewhere to rinse them off. Then you need someplace to dry the dirty rinsed ones while waiting to be put into the laundry, then you need somewhere to dry the clean ones after they have been in the laundry (preferably in the presence of sunlight as this made them better somehow.

Oldschool cleaning style I got explained to me was: You rinse them in the toilet by holding them in there and flushing. Then you store them in something similar to a trashcan until they go into the laundry. Also they apparantly still don't look 100% clean after having been in the laundry.

On the instructions it says you can't use stainremover, sodium bicarbonate or really anything stronger than sensitive laundry detergent. They can not be washed warmer than 60 degrees celsius. So right now I use 60. sensitive laundry detergent, prewash and long cycle. I can not bring myself to use the toilettflushing in the oldschool way and as instead rinsing them off with the showerhead. Nor do I feel it is good to store them wet in a bucket. I feel like it would be a growing ground for mould. So they hang above the bathtub while awaiting wash. It feels very complicated and I do miss the disposable diper period. On the other hand fewer visits to the trash can.

Now for the main problem. The drying. I assumed they would be like quickdry. At least they would dry over night. So far it seems to take roughly 24 hours for then to dry after having been in the machine. I bought 11 dipers. He easily used this amount during 1 day so right now he uses disposable dipers every other day due to the drying time.

my favorite pattern

The collapse of personal hygiene

Some things are to be expected when haaving a baby. I had accepted not having time for hobbies, changeing dipers and burptimes. I knew I most likely would not be sleeping many nights. So what happened?

On the plus side sleep is suprisingly good. I do have to wake up to feed baby J but he tends to sleep up to 6 hours in a row during the night (sometimes more). During the morning feeding hubbie often helps by doing the diperchange and we alternate who spends morning awake time with him while the other gets to sleep a bit extra. So no I am not the zombie I expected to be. The internet warns me this might change though.

Hygiene on the other hand is disasterous. For example the binky (napp) thing. Absolutly horrid. They say having ones parent suck it before giving it to baby gives baby better colon-bacteria. Now as I had a c-section I really need to try my darndest to get healthy bacteria to baby J. But this just feels wrong. Sort of like sharing a toothbrush. Not to mention the people who feel it is fine to suck on after it has fallen on the floor. Before I had taken every binky that had touched the floor and boiled it before giving it to my baby. Now research tells me that boiling is bad but sucking on the floortouching binky is good. This makes my brain cry.

Baby J just as sceptical as me regarding binky

I knew babies puked after eating. I remember helping out with my little sisters by putting the cloth on my shoulders and tapping their backs. They would burp and/or throw up a little and that was that. It turns out that is not that. Babies throw up constantly. While they are eating, after eating, after sleeping. You never know when as there are no before signs like with say a cat. It has gotten to the point where I wonder if it is worth putting clothes on my baby as they will just become wet instantly. Not to mention the really sad things it makes one think. For example when he throws up in bed and i'm like i'm to tired to do anything about it and one just covers it up with a towel and goes to sleep. Or when one is like do I really need to put these pants in the laundry. They have already been puked on twice but on the other hand they have probably only been town for a total of two hours. And then you realise this means that I actually choose to put on a pair of pants that had been puked on and left to dry,

But overall how is it 8 weeks after having a baby. It is great! You just want to freeze time and keep doing what you are doing.

Skönhetsideal

Inatt hade jag en konstig dröm. Jag höll på att göra mig i ordning för någon typ av fest. Av okänd anledning höll jag på att sätta på mig läppstift efter läppstift i starka röda färger och jag blev finare för varje lager jag satte på mig. Jag hade och en peruk med älv-hår typ Galadriel från sagan om ringen. På detta hår hällde jag någon vätska som gjorde det rosa i slingor med glitter. Detta matchade på något sätt med de röda läpparna, något jag till och med i drömmen tyckte var konstigt.

Vad var det då som var så konstigt med denna dröm? Man skulle kunna tro att det var en enkel grej som att jag hade på mig smink. Men nej det var sättet jag sminkade mig. Det handlade enbart om att det var kul och inte om att se ut som något ideal. Det handlade inte om att gömma några fel. Det var då jag började reflektera över det sorgliga sättet jag själv ser på skönhetsideal. Även om jag inte skulle säga att det fanns något ideal som alla eftersträvar så finns det något neutral-ideal där det finns en avsaknad av fel. Exempelvis när man var tonåring (och än idag) var varje finne ett "fel" som tog en ett steg bort från ens ideal. Nästan alla jag pratat med (i alla fall alla kvinnor) har nästan en sorts lista av saker man skäms för. En lista på fel man vill ändra, kan ha ångest över och hoppas att ingen ser. Och varje gång man hittar ett nytt fel så krossas ens självkänsla och man sänker ens skönhetsrank med ett steg. Aldrig heller höjs ens rank förutom av att bli av med/åtgärda ett fel. Med andra ord är man i en evig kamp för att vara så nära felfri man kan. Men helt ärligt så hamnar man mer på minus ju äldre man blir.

Har jag någon poäng med detta? Svårt att säga. Detta sitter så djupt förankrat i min syn på skönhet. Det kan till och med vara en bidragande faktor till att jag inte har smink till vardags. Jag tänker att om jag ser ut som jag faktiskt ser ut så sänker jag neutral-idealet till något man kan uppnå. Jag vill att när jag piffar till mig på något sätt så är det för att det är kul och inte för att gömma ett fel. För då blir det en del av skämsprocessen och en daglig påminnelse om att något med mig är fel. Samtidigt hindrar detta inte mig från att hitta fel hos mig själv. Finns det ens något som skulle kunna få en att sluta se på ändringar från ens neutral som fel?

God tomatsoppa

Ingredienser:

9 tomater

1 lök

4 klyftor vitlök

ca 1/2 dl olja

salt och peppar

1 basilika planta

Steg 1. Sätt ugnen på 200 grader.

Steg 2 Skär tomaterna i fjärdedelar (klyftor).

 (Vi tog bort den hårda biten där tomaten satt fast på plantan)

 Steg 3. Lägg i en form du kan lägga i ugnen.

 Steg 4. Skala en lök och skär den i avlånga klyftor.

 Steg 5. Skala och hacka vitlöken.

 Steg 6. Lägg allt du hackat i formen och ringla över olja.

 Steg 7. Salta och peppra efter tycke och smak.

 Steg 8. Sätt i ugnen i 30 minuter.

 Steg 9. Skölj basilikan.

steg 10.  Lägg basilikan i blendern.

 Steg 111. Ta ut formen ur ugnen och låt allt svalna i 5 minuter.

 Steg 12. Lägg allt i blendern och blanda.

 steg 13. Häll upp och servera.

jag hatar offerter

Nu är det fullt ös med att fixa saker med det nya huset och jag avskyr det. Jag tycker om att planera, till viss del att efterforska, att göra och mest av allt att se resultatet. Men jag avskyr offerter. Jag vet att man ska kolla med flera företag. Jag vet att man ska argumentera och pruta. Men jag kan inte. Om jag ska säga nej till en offert går jag runt och gormar mig över det i evigheter. Jag vill inte att någon ska bli ledsen. Och så tänker jag tänk om de behövde det här jobbet? Tänk om ett till företag går i konkurs? Det måste vara jättejobbigt att skicka ut offert efter offert och gå och undersöka bostäder. Varför har folk inte fasta priser? Alla hantverkare tillsammans? Det skulle bli så mycket lättare för dem och oss köpare.