Nytt hus och Wonder Woman

Lillen har inte varit lika glad de senaste två dagarna. Han går att trösta och sen somnar han och då är allting bra. Men han har varit ledsen mycket när han är vaken. Mest vill han äta. Han äter så mycket att han spyr upp det mesta. Jag har läst att de inte kan överäta om de ammar man jag är ändå orolig då det ibland verkar som om han har ont i magen efter att han ätit.

De tackade nej till vårt bud på 50-tals huset och idag var det visning. Mamma och Calle gick dit och spanade och det var många som var där. Vi tror dock inte vi kommer lägga något mer bud på huset då vi hittat ett annat vi tycker ännu mera om. Det nya huset är inte alls lika charmigt men det är mycket mer renoverat. Det finns en färdigfixad våning där man inte behöver göra något och kan bo medan man fixar andra. I 50-tals huset skulle saker fixas överallt så man kunde egentligen inte bo där förrän en hel del var gjort. Nu när vi har lillen känner vi att det praktiska måste få komma först. Och huset och trädgården är ändå väldigt fint. Jag har bara sett bilder men Calle och mormor körde förbi för att se hur det såg ut. Vi har redan kontaktat mäklaren och hoppas köpa snabbt.

Mäklaren för vår nuvarande lägenhet ringde oss också idag och sa att hon hade två intresserade och undrade om vi kunde ha en till visning. Vi gick med på att ha en på torsdag. Nu hoppas vi på att få ett bra pris på denna och att vi kan köpa det nya huset vi gillar så mycket.

Igår såg vi Wonder Woman. Jag hade hört så mycket bra om denna och jag byggt upp en del förhoppningar som jag inte riktigt tyckte den levde upp till.

Jag kände att själva berättelsen var lite för enkel. Den hade en del bra karaktärer men huvudtesen typ "krig är dåligt" och "människor väljer att vara goda genom kärlek" var för enkel. Om vi pratar superhjälte filmer där de slåss mot nazister skulle jag välja Captain America. Det känns också som om huvudkaraktären inte gick igenom något som ändrade hur hon var och såg världen. Egentligen ändrades inte någon. De hade samma ideal i början som i slutet. De dåliga hade också urusel motivation, försöket att ändra Wonder Woman till ond var oerhört patetiskt, och konflikterna mellan de goda kändes tvingade. Det positiva jag kan säga är att action-scenerna var snygga. Jag gillade också hur de visade världen Amasonerna bodde i.

Sammanfattning:
På en magisk gömd ö bor ett krigarfolk med bara kvinnor. Det finns bara ett barn på ön, Diana (blivande Wonder Woman). Hennes mamma är drottning och moster är deras bästa kämpe. Hon får höra om kriget som ledde till att de bor gömda på ön.

Zeus skapade människan för att vara vis och god. Hans son Aries gillade inte mänsklighet och försökte få gudarna att se det dåliga i dem och spred då krig bland människorna. (Det hela känns mycket som berättelsen om hur Lucifer föll från himlen) Amasonerna (krigarkvinnorna på ön) var med i kriget för att återskapa fred. Aries dödade de flesta gudar men skadades allvarligt av Zeus. Zeus gömde amasonerna på ön så att de skulle kunna kämpa mot Aries om han kom tillbaka. De fick också ett vapen som kunde döda en gud.

Det är tydligt att det är något speciellt med Diana. Hon är visserligen det enda barnet på ön men också pratas det hela tiden om saker hon inte får veta och göra för att stora negativa saker kan ske. I alla fall gör hon något magiskt och en sekund efter kraschar en pilot under andra världskriget ner i vattnet vid deras ö. Han följs av flera tyska soldater. Amasonerna dödar tyskarna men flera dör också då de inte kämpat mot pistoler förut.

När Diana får höra om kriget tror hon Aries har kommit och att han måste stoppas. Hon ger sig av med piloten för att hitta och döda Aries.

Den får 2 av 5 toasters.

11 dagar efter beräknad förlossning och känner mig som en flodhäst

Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte hur en flodhäst känner sig men min gissning skulle vara ganska lik hur jag känner mig nu. Jag gissar att de bland annat hänger i vatten för att de är så tunga på land. Jag förstår inte hur min mage kan fortsätta växa men det gör den. Nu måste lillen komma snart innan magen exploderar utåt och han föds via magexplosion.

Idag blev en riktigt bra måndag. Jag fick massor gjort. Jag rättade 2 högar prov. Jag gick till biblioteket och mataffären. Jag bakade kokosbollar och tvättade kläder.

Biblioteket har jag inte besökt på länge då jag inte alls haft tillräckligt med tid att läsa (skäms då detta är tid man ser till att ge sig själv) och dessutom har köpt en hel del böcker. Jag kan använda lillen som lite ansvarig för denna situation då det är lättare att beställa hem böcker när man ligger hemma och mår dåligt i vecka 7 till 12. Dessutom brukar jag tycka så mycket om mina böcker att jag gärna har dem kvar istället för att lämna tillbaka dem. Men nu måste jag tänka ekonomiskt igen. Jag är mammaledig så jag har inte full lön och dessutom letar vi hus. Då kan jag inte lägga lika mycket pengar som jag skulle vilja på underhållning. Men då jag vill läsa är biblioteket ett toppenalternativ. Jag räknade ut att om jag skulle köpa böckerna jag scoutat senast i bokaffären skulle det kosta nästan 2000 kr. Detta är dessutom utan att köpa fler barnböcker till lillen som jag också vill göra. Min nya plan blir därför att låna böckerna på biblan och sedan bara köpa mina favoriter.

Hus börjar läggas ut på hemnet igen. Jippi! Bara ett som vi lagt in på visningsschemat än så länge men med tanke på att det typ bara kom ut 5 hus totalt i vårt område förra veckan är 4 hus ute på en dag fantastiskt. Kom igen nu hus i Tyresö på över 200 kvm, med 1000 kvm tomt, med garage, bra planlösning men utan pool, spabad, relaxavdelning och annan lyx.

På kvällen kollade vi på Victoria and Abdul.

Detta var en riktigt trevlig film. Den var varm och rolig. Speciellt början hade mycket humor. Mycket bra skådespelare, fina miljöer, kläder osv. Men det som sitter kvar var humorn och vänskapen. Det känns som vi idag bara värderar vänskap starkt när den är mellan personer i ungefär samma fas i livet och samma ålder. Här visas hur stark en annan sorts vänskap kan vara. 4 av 5 toasters.

Filmen handlar om hur Abdul blir språk-lärare till drottning Victoria under slutet av hennes liv. Han väljs ut i Indien för att ge henne ett mynt på grund av att han är lång. Han kläs i kläder de i England tycker är mer traditionella indiska kläder (trots att han försöker förklara att det inte är vad de har på sig). Sen får han och stackaren som tvingas med honom på resan (för att den långe personen som skulle åkt med Abdul skadade sig i en elefantolycka) gå fram och presentera myntet. Victoria fattar tycke för Abdul och han får därför servera henne med efterrätt dagen efter. Abduls glädje över det mesta och positiva inställning till livet gör att drottningen spenderar mer tid med honom till resten av hovets chock och ilska.

9 dagar efter beräknad förlossning

I min app (Preglife) som berättar för mig om vad som händer med babyn i magen varje vecka står det att barnet verkar trivas väldigt bra i magen. Jag hoppas detta stämmer. Jag tycker det är dags för honom att komma ut men jag är glad att det antas att han har det bra. Undrar om han insett att han inte får bananpannkaka och kokosbollar längre om han kommer ut och det är därför han försöker hålla ut så länge som möjligt.

Idag satt jag och letade fakta på internet för att få reda på om det var jag eller lillen som kunde sätta igång förlossningen. Det fanns flera teorier men från vad jag kunde hitta ingen som är bevisad. Jag har försökt stimulera olika känslor i hopp om att de kan starta förlossningen. Men det funkar inte att bli arg, ledsen, glad eller rädd.

Annars har det varit en riktigt bra dag. Vi åt bananpannkaka till frukost, Chop Chop rester till lunch och rysk köttfärssås till middag. Rysk köttfärssås är en förvånansvärt god sås som bland annat innehåller bostongurka. Jag tyckte det lätt jättekonstigt första gången men har efterfrågat det många gånger sen dess. Jag och Calle gjorde dessutom kokosbollar som vi gått och knaprat på under dagen. Jag tror det är vår godaste sats någonsin. Jag kan dock inte förklara varför då vi använde vårt vanliga recept.

Idag tog vi en långpromenad (för mig i nuvarande tillstånd) och gick runt maxingeslingan (lillrudan). Det var en jättefin promenad och vi ångrade efteråt att vi inte tog några foton. Dock kan det ha varit för att det var en ganska kall dag och vi inte ville ta av oss våra vantar.

På kvällen kollade vi på three billboards outside of Ebbing.

Detta var en riktigt bra film full av tredimensionella karaktärer. Så många karaktärer hade både bra och dåliga sidor att det kändes så realistiskt. Det var fint att se att folk kunde inse att de gjort fel och hade brister.
Som en kort sammanfattning kan jag säga att den handlade om folk i en liten stad. För några månader sen våldtogs, mördades och brändes en tonårsflicka i staden. Ingen har blivit häktad för brottet. Hennes mamma väljer att hyra 3 stora annonstavlor där hon ifrågasätter varför polisen inte lyckats ta fast någon. Sen får man följa henne och polisen i hur de bemöter situationen och andra problem i livet.
Jag hade väntat mig att man skulle få reda på att polisen redan visste vem våldtäktsmannen var och att det handlade om en cover-up. Jag var dock glad att det inte var fallet i denna film utan att den handlade mer om människor. Det var inte förutsägbart och inte klyschigt. Det handlade knappt om brottet utan om karaktärernas reaktioner till att brottet inte var löst. 5 av 5 toasters. Jag måste dock förvarna om att jag grät vid flera tillfällen så är ni som mig se till att ha papper nära till hands.

8 dagar efter beräknad förlossning

Idag började vi dagen med ultraljud klockan 8. Allt såg bra ut. Lillen hade rätt storlek på matsäcken, det fanns massa fostervatten, moderkakan låg på rätt plats och han hade en fin rund mun. Jag fick erbjudande om att vara med i en vetenskaplig studie där man blev lottad antingen i grupp bli förlöst i slutet av vecka 41 eller förlöst i slutet av vecka 42. Trots att jag är väldigt positiv till forskning valde jag dock att inte vara med i studien då jag fortfarande hoppas att lillen kommer komma av sig själv och slippa bli igångsatt. Han har till nästa fredag på sig.

När vi kom hem åt vi frukost och sen gick jag och la mig igen. Jag vaknade inte förrän 12 och då var det dags att gå till mataffären för att förbereda dagens bakning. Vi blev riktigt nöjda och jag känner redan på mig att detta blir ett till recept jag kommer behöva göra dubbel sats av i  framtiden.

När Calle kom hem så tog vi en kort promenad, vi tittade på ett avsnitt av arga snickaren och jag hann gå igenom en del jobb-mail och ta fram papper att arbeta med i helgen.

Under kvällen lyxade vi till det med take away från Chop Chop följt av bananpannkaka. Vi kollade på Och han älskade dem alla från 1997.

Det var så länge sen jag såg denna film att jag till och med glömt bort vem mördaren var. Den får i alla fall 3 av 5 toasters för att vara en spännande och obehaglig film. Lite kort sammanfattat handlar den om en psykolog som arbetar för polisen. Psykologen ber att få vara med i en utredning av brott utanför hans område då hans systerdotter blivit kidnappad. Flera unga framgångsrika vackra kvinnor har blivit tagna utan att de har några vittnen eller bevis. 3 utav kvinnorna har hittats mördade fastknutna vid träd i skogen. Mannen som tar dem kallar sig själva Casanova och säger att han älskade alla dessa kvinnor och de älskar honom.

God natt gott folk!

7 dagar efter beräknad förlossning

Jag började dagen med att boka tid för ultraljud imorgon. Förhoppningsvis kommer babyn under natten så jag inte behöver använda min bokning men då fortfarande inget hänt är det dags att kolla att allt är bra.

Jag var fortfarande trött från igår men lyckades i alla fall sätta mig vid datorn och göra en del. Jag har betalat räkningar, mixat med Spotify och börjat sortera hårddisken med serier och filmer. Det känns väldigt skönt när saker är ordnade. Det är en av sakerna jag ser fram emot när vi flyttat. Jag ska försöka lista ut massa smarta system för att organisera i all rum.

Jag tog en kort promenad med mamma på eftermiddagen för att få igång kroppen lite. Meningen är att jag ska gå 30 minuter varje dag. Den här promenaden var lite kort så jag får bättra mig till imorgon. Jag har också börjat kolla på bilder på hur nyförlösta magar kan se ut. Läskigast vad de med kejsarsnitt. Vissa såg nästan vältränade ut och jag undrade om detta ens var möjligt eller om bilderna hamnat på google av misstag. Detta med kroppen fastnade jag även på i tankarna under dagens avsnitt av lyxfällan då den som var med lade mycket pengar på utseende. Jag försöker verkligen hålla ner detta konto och se så naturlig ut som möjligt. Men samtidigt så saknar jag känslan av att tycka om när man såg sig själv i spegeln. Det behöver inte vara perfekt men det vore bra om man kunde känna sig stolt över något ytligt.

Jag har också mycket dåligt samvete då jag vet att jag måste jobba lite och jag inte lyckats få mig själv att göra detta idag heller. Imorgon om det inte blir förlossning måste jag verkligen ta tag i mig själv och göra det jag ska göra. Det är nu medan man väntar på babyn man ska göra saker, inte efter att han har kommit.

Inget nytt på bostadsfronten. Det är väldigt trögt på marknaden med riktigt få nya hus som släpps. Jag vet att det är dålig säljmarknad nu men jag tror inte man kan vänta sig att bostadsmarknaden fortsätter på samma sätt som den gjort tidigare. Det vill säga jag tror inte man kan förvänta sig tjäna samma pengar på husaffärer som folk gjort de senaste åren.

Vi kollade även på filmen Ladybird.

Denna film är nominerad i fem kategorier i Oscarsgalan och har fått 7,7 på imdb. Så vad tyckte jag? En stor del av filmen var jag irriterad då jag tyckte illa om så många av karaktärerna. De tog så många dåliga oansvariga beslut. Naturligtvis fanns det tillfällen man kände sympati med dem också men då mycket kändes omoget var irritation min vanliga känsla. Något som speciellt störde mig var deras förhållande till pengar. Det var en sån där film som förespråkar drömmande. En sån där som lurar folk till att tro att det dem vill är värt att satsa på. När, helt ärligt, väldigt väldigt få personer får något från sina drömmar och ger bort mycket. Detta slår speciellt hårt i USA där det är föräldrarna som så ofta tar smällen för deras barns drömmar. Jag kör numera på gör det du måste göra, se till att vardagen går ihop, att du har en buffert och har du mot förmodan någon tid och energi kvar kan du lägga den på dina drömmar. Som ni kanske gissar har jag inte jobbat mot mina "drömmar" på många år. Nu kommer lillen så nu förväntar jag mig ännu mindre tid för detta. Jag tycker det är fantastiskt när folk når sina drömmar. Jag tycker det är häftigt när folk fortsätter att arbeta mot dem. Men det gör mig arg när folk jobbar mot dem på ett oansvarigt sätt och speciellt när de gör det på andras bekostnad. Från mig får filmen bara 2 av 5 toasters.

5 dagar efter beräknad förlossning

Igen en dag med mycket väntan och höga förhoppningar men inget besök till sjukhuset än. Min lilla pojke tar sin tid. Han sparkar dock väldigt mycket så jag tror han börjar känna sig lite stor för magen.

Idag var en mer aktiv dag än igår. Jag började dagen med ett nytt godare recept på bananpannkaka.

Sen gick jag till centrum och lämnade tillbaka ett par byxor. Jag passade också på att spana in böcker inför bokrean som börjar den 27 februari. Det finns så mycket spännande att läsa och jag hoppas på mycket rea så man kan köpa många böcker. Vid psykologihyllan hittade jag bland annat flera böcker om hur man ska jobba akademiskt med sina barn hemma. Detta tror jag både skulle hjälpa mig i jobbet och som mamma.

Jag läste klart bitarna i Föräldrars frågor om barn 0-5 år som handlade om barn 0-1 och 1-2. Vid något tillfälle läste jag också 3-5 då det var spännande. Jag försökte dock lägga fokus på det som kom först. Boken har flera teman och inom varje är det frågor med svar (indelade efter ålder). Detta gjorde det mycket lätt att följa och gjorde det lätt att se om ditt nuvarande problem fanns med. Jag tyckte också om svaren på frågorna. De var mycket för att vara ärlig, tydlig och vuxen runt sitt barn. Den stöttade föräldrar och gav råd på hur man kunde få hjälp. Jag ger den 4 av 5 toasters.

Jag var även duktig och jobbade lite. Jag skickade en del mail och uppdaterade mig på en del saker som hänt medan jag var borta.

På kvällen kollade vi på Saving Mr Banks.

Detta är en dramafilm som handlar om författaren som skrev Mary Poppins och dennes möte med Walt Disney och hur filmen Mary Poppins till slut blev gjord. Den visar även blickar från hennes barndom. Den är naturligtvis bara baserad på en sann historia och från vad jag har förstått tar den sig en del friheter i sin tolkning. Det  är film som känns väldigt mörk och sorglig då den tar upp teman som självmord, alkoholism, sorg, död, förlåtelse, ansvar och drömmande. Speciellt slående är att man till stor del ser allt detta från ett barns perspektiv. Det är en realistisk bild lätt att leva sig in i. Jag har dock svårt att se om på mörka draman för många gånger så den får 3 av 5 toasters.

Nu är det dags att gå och lägga sig och hoppas kroppen känner sig reda att föda imorgon.
Jag lämnar er med ett gulligt kokosbollshjärta jag fått.

Sov gott!