Jag var fortfarande trött från igår men lyckades i alla fall sätta mig vid datorn och göra en del. Jag har betalat räkningar, mixat med Spotify och börjat sortera hårddisken med serier och filmer. Det känns väldigt skönt när saker är ordnade. Det är en av sakerna jag ser fram emot när vi flyttat. Jag ska försöka lista ut massa smarta system för att organisera i all rum.
Jag tog en kort promenad med mamma på eftermiddagen för att få igång kroppen lite. Meningen är att jag ska gå 30 minuter varje dag. Den här promenaden var lite kort så jag får bättra mig till imorgon. Jag har också börjat kolla på bilder på hur nyförlösta magar kan se ut. Läskigast vad de med kejsarsnitt. Vissa såg nästan vältränade ut och jag undrade om detta ens var möjligt eller om bilderna hamnat på google av misstag. Detta med kroppen fastnade jag även på i tankarna under dagens avsnitt av lyxfällan då den som var med lade mycket pengar på utseende. Jag försöker verkligen hålla ner detta konto och se så naturlig ut som möjligt. Men samtidigt så saknar jag känslan av att tycka om när man såg sig själv i spegeln. Det behöver inte vara perfekt men det vore bra om man kunde känna sig stolt över något ytligt.
Jag har också mycket dåligt samvete då jag vet att jag måste jobba lite och jag inte lyckats få mig själv att göra detta idag heller. Imorgon om det inte blir förlossning måste jag verkligen ta tag i mig själv och göra det jag ska göra. Det är nu medan man väntar på babyn man ska göra saker, inte efter att han har kommit.
Inget nytt på bostadsfronten. Det är väldigt trögt på marknaden med riktigt få nya hus som släpps. Jag vet att det är dålig säljmarknad nu men jag tror inte man kan vänta sig att bostadsmarknaden fortsätter på samma sätt som den gjort tidigare. Det vill säga jag tror inte man kan förvänta sig tjäna samma pengar på husaffärer som folk gjort de senaste åren.
Vi kollade även på filmen Ladybird.
Denna film är nominerad i fem kategorier i Oscarsgalan och har fått 7,7 på imdb. Så vad tyckte jag? En stor del av filmen var jag irriterad då jag tyckte illa om så många av karaktärerna. De tog så många dåliga oansvariga beslut. Naturligtvis fanns det tillfällen man kände sympati med dem också men då mycket kändes omoget var irritation min vanliga känsla. Något som speciellt störde mig var deras förhållande till pengar. Det var en sån där film som förespråkar drömmande. En sån där som lurar folk till att tro att det dem vill är värt att satsa på. När, helt ärligt, väldigt väldigt få personer får något från sina drömmar och ger bort mycket. Detta slår speciellt hårt i USA där det är föräldrarna som så ofta tar smällen för deras barns drömmar. Jag kör numera på gör det du måste göra, se till att vardagen går ihop, att du har en buffert och har du mot förmodan någon tid och energi kvar kan du lägga den på dina drömmar. Som ni kanske gissar har jag inte jobbat mot mina "drömmar" på många år. Nu kommer lillen så nu förväntar jag mig ännu mindre tid för detta. Jag tycker det är fantastiskt när folk når sina drömmar. Jag tycker det är häftigt när folk fortsätter att arbeta mot dem. Men det gör mig arg när folk jobbar mot dem på ett oansvarigt sätt och speciellt när de gör det på andras bekostnad. Från mig får filmen bara 2 av 5 toasters.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar