En lugn men ganska tråkig dag. Jag började dagen med att köpa böcker till lillen på rean. Sen lagade jag och blivande mormor ett försök till småländsk ostkaka gjord på banan. Vi tyckte den blev okej men kommer fortsätta prova oss fram med receptet. Sen åkte mormor hem för att möte upp Stephen som flyger hit från Spanien.
Efter det var jag ensam hemma tills Calle kom hem. Man skulle tro att jag tog chansen till att göra någon speciellt med min egentid men icke. Jag läste lite, kollade på tv, kollade saker på internet och duschade.
När Calle kom hem lagade han rotmos med korv och broccoli medan jag höll honom sällskap. Det var gott men jag börjar blir så stor nu att min aptit gått ner. Jag mår liksom lite illa av att äta. Sen satte vi oss ner och kollade på tv och snackade bland annat om böckerna jag läser.
Men blivande mormor var dagens diskussion om svärord och hur de utvecklats över tiden. Hur de förut handlade om religiösa ord, ofta för djävulen eller helvetet. Nu är svärord ofta sexuella, rasistiska, homofobiska eller kvinnoförnedrande könsord. Jag har säkert glömt flera kriterier av fult språk. Men det är intressant att denna ändring skett. Det är också väldigt tråkigt hur mycket dessa ord används idag.
Med Calle var dagens diskussion om högpresterande, studiemotiverade och duktiga elever/arbetare och hur de behandlas av samhället. Tyvärr både utnyttjas de, kritiseras och nedvärderas de av folk omkring dem. Det finns naturligtvis de som respekteras för det de gör och värderas högt för det. Men det finns flera som hamnar i den första kategorin. Jag undrade bland annat hur man ska lyfta dessa elever i skolan och ge dem alla möjligheter de förtjänar. Detta är svårare än man tror. Boken jag läser duktiga flickors revansch tog bland annat upp ett riktigt slående exempel. Från en väldigt ung ålder ger vi ut priser för bästa spelare och lag i sporter men inte alls lika mycket för akademisk förmåga. Vi uppmuntrar elever till att inte berätta när det gått bra på ett prov för att det kan såra andra. Vi jobbar mycket med störst förbättring ibland istället för bäst akademisk. Varför är det okej när någon är bäst på fotboll eller tennis (underförstått då att alla andra är sämre) men inte att vara bäst i historia eller matematik? En får man skryta med medan den andra är något man ska glädjas för själv och inom familjen men inte öppet för andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar